men man vet nästan aldrig vad man vill ha, så man säger nästan alltid : eum, pengar?

jag och pappa diskuterade det för någon dag sen, och anledningen till att man aldrig vet

vad man önskar sig är för att man redan har allting man behöver. Tänk när ni har sett någon
film på fattiga barn i afrika som blir överlyckliga när dom får 1 fotboll att dela på allihopa, medan

vi här i sverige säkert minst har en boll var.

det jag menar med vad jag skriver just nu är att vi har det väldigt bra här i sverige, så bra att vi nästan

har glömt bort hur längtan känns, hur man får den där saken man gått och längtat efter i flera månader,

och kvällen innan julafton eller födelsedagarna, den där pirriga känslan som gör att man inte kan somna...

och lycka, det är det hela det där handlar om, lycka.

jag själv skulle tänka ut något jag skulle kunna önska mig, men det enda man kan komma på nu

när man har verkligen allt, är bättre verisoner av allt man har. tillexempel jag har en samsung touch som

kanske inte är världens gamlaste mobil, o jag drömmer precis som alla andra om en iphone. och jag har

en jättebra laptop som är ett och ett halvt år gammal, men som börjar bli lite seg och därför vill jag ha en nyare.

men sen kan man fråga sig själv: är det verkligen så nödvändigt att ha det senaste? för inom teknikvärlden

så kommer det ju bättre och bättre saker varje dag. så är det verkligen nödvändigt att lägga ner 8 000 kronor

på en iphone 4g , när den nya 5an kommer ut i vinter, är det verkligen det?

ville bara skriva av lite tankar om oss prylfixerade svenskar...

/Lovisa.